Om Perus Byaförening

Perus Byaförening r.f. grundades år 1994, då för att samla byborna för att försöka rädda byskolan. Under åren som följde renoverades matsalen, trappuppgången och köket på talko, för att spara utgifter för staden Kristinestad. Detta hjälpte ända till hösten år 2005, då stängdes skolan, samma år den fyllde 100 år.

 

 

I slutet på 1990-talet renoverades en gammal marthagård upp till föreningshus, också på talko, med bidrag från Svenska Kulturfonden. Där byggdes ett nytt kök, samlingssal, tambur och WC, för att byborna skulle få eget utrymme för sina sammankomster.

2001 Den 11 oktober fattade styrelsen för Perus Byaförening det största beslutet i föreningens historia, nämligen att köpa kraftverksområdet Pärus Fors inklusive kraftverk, kvarn, bostadshus och övriga byggnader. På samma gång kunde den natursköna Storholmen, som köptes av staden Kristinestad, räddas undan exploatering. Affären slutfördes i april 2002. Nu startade ett intensivt planeringsskede för att reda ut vad som skulle ske med området. Den byggnad som varit Jyllinkosken Sähkös garage, planerades om till ett café som kom att delfinansieras med TE-centralens Alma-pengar och banklån i föreningens regi. Kraftverket fortsatte sin verksamhet, då med en anställd person.

2003 I början av året startade renoveringen av garagebyggnaden. Mycket gjordes på talko, men yrkesskickliga byggkarlar skötte det riktiga byggandet. Den 18 maj 2003 öppnade Pärus Café sina dörrar och laxsoppa serverades. 200 personer kom för att se hur det såg ut i huset och för att smaka soppan. En kock anställdes för att driva rörelsen, caféet var öppet alla dagar, lunch serverades på vardagar och stående bord på söndagarna.

Från den 31 maj 2003 började kraftverket drivas på talko, och ca 15 man hade en veckas dejour åt gången. På hösten reparerades trävirket i kanalen, allt donerat av byborna, som också stod för jobbet. Detta år, liksom många år tidigare, ställde byaföreningen till med traditionell dans på midsommarafton, samt friluftsdagar och grillkvällar på Storholmen, och i mitten på augusti var det premiär för Perusdagen.

2004 Ett kylrum byggdes för kökets behov, och i den gamla, oanvända kvarnen byggdes ett dansgolv in, istället för danslaven som varje år monterats upp. Ett nytt inslag i verksamheten detta år blev en rockkonsert med lokala band.

2005 I december beslöt styrelsen att köpa den gamla skolfastigheten som bjudits ut, för att skolan och skolgården även i fortsättningen skulle vara tillgänglig för byborna. Därefter har olika kurser hållits i skolfastigheten, som även är tillgänglig för uthyrning för olika ändamål.

2008-2009 Kraftverket drabbades av en större motgång då generatorn blev funktionsoduglig och man tvingades till en reparation som föranledde ett driftstopp på över ett år.

2016 Under våren och sommaren genomfördes en större uppfräschning på Pärus Fors-området. Bland annat gjordes en genomgång av stuga 2, där köket renoverades grundligt. Cafébyggnaden har också fått ny färg på behövliga ställen, och slyn runt kanalen och på Storholmen har avverkats. Arbetena planeras fortsätta de två kommande åren då det bland annat stundar 100-års jubileum för kraftverket.

2017 Ett större driftstopp på fyra veckor genomfördes i kraftverket då tillhörande service och underhåll genomfördes. Kanalen tömdes på vatten och turbinen kontrollerades och underhölls enligt gamla traditioner som man gör varje år. Inne i kraftverket förnyades remmen som driver generatorn. Kanalen rensades där den varit som mest återslammad, gamla stockar och annat dåligt virke avlägsnades och ersattes med nytt, även denna gång donerat av byborna, och de båda dammarna reparerades och blev tätade för att bättre klara kommande vintrar.

Idag, 2017, sköts kraftverket fortfarande på talko där ca 25 man har en veckas dejour åt gången. Det producerar grön el som säljs och matas ut i nätet, och en del används i Pärus Fors-områdets egna utrymmen. Två stugor, fullständiga bostadshus, det ena den tidigare kraftverksskötarens hem och det andra den tidigare Pärus Fors-chefens hem, hyrs ut åt semesterfirare och andra personer som vill bo ett tag i den lugna omgivningen. Övriga jobb som behöver utföras görs också till största delen på talko; gräsklippning, slyröjning, underhåll av dammarna och kanalen samt fastighetsunderhåll. Sommartid samlas byborna en gång per vecka för att hålla områdena i skick, samt att trivas i gemenskapen som arbetet medför.

För en liten by med ca 100 hushåll, 70 svenska och 30 finska, är detta en stor bit att sköta.