Historik över Lappfjärds östra folkskola under åren 1905-1955, utarbetad till invigningen av den nya lärarbostaden 4 november 1956.
Nedtecknad av lärare Kurt Rosengren
Ärade festbesökare,
Vår skola överskred för ett år sedan halvsekelgränsen, men på grund av reparationsarbeten vid skolan, måste jubileumsfestligheterna inställas och därför har direktionen gett mig i uppdrag att utarbeta en kort historik över skolans verksamhet till denna invigningsfest.
Skolans begynnelse
De första ansatserna inom denna del av Lappfjärds kommun att få en ordnad undervisningtillstånd för bygdens barn begynner, då man bygger det första skolhuset, som inrättas till småskola. Småskolan byggdes år 1902 på eget initiativ av byns inbyggare utan någon hjälp från kommunens sida. Skolhuset placerades vid vägkroken här nära vår skola så nära intill vägen att det första trappsteget kom ut på vägkanten. Skolans lekplan var landsvägen och det s.k. skolberget på andra sidan vägen. Undervisningen i denna skola sköttes till en början av s.k. kyrkliga lärarinnor av vilka här några må nämnas; Mina Rosenback, Betty Karlsson, Hilma Ekman, Selma Gröndahl och Hulda Krook. Dessa lärarinnor handhade undervisningen 9 veckor åt gången. Läroämnena voro främst läsning och religion d.v.s. katekes. De elever som genomgått denna kyrkliga småskola och voro hugade för fortsatt utbildning måste antingen vända sig till Dagsmark eller södra skolan i kyrkbyn, där tidigare inrättats folkskolor. Det synes som om eleverna som voro bosatta på andra sidan ån i detta distrikt skulle ha sökt sig till Dagsmark för den kortare vägens skull, då däremot eleverna på denna sida skulle ha besökt Södra skolan.
Småningom vaknar intresset för skolbildning alltmera. Hittills har endast några av distriktets barn besökt folkskolan, men nu vaknar tanken att alla barn borde få genomgå en fullständig folkskola. För att få en lösning på detta problem, började några av byns mest företagsamma män besöka kommunalstämman nere i kyrkbyn för att få sin röst hörd. De drivande krafterna i detta sammanhang kan jag inte låta bli att nämna, de voro Otto Kronman, Viktor Rosenstedt, Selim Porander, Karl Erik Nyholm och Axel Hinders, som stredo för byns sak. Av dessa män torde endast en vara kvar i livet, nämligen Otto Kronman. Enligt dessa personers utsago gingo stridens vågor mycket höga, när det blev tal om en folkskola i denna del av kommunen, men så småningom efter mycket parlamenterande fick man ett beslut till stånd eller kanske rättare sagt ett ultimatum. Saken var nämligen den att det var påtänkt att bygga en folkskola till nere i kyrkbyn på norra sidan om ån, men nu fordrade Perusgubbarna att om detta skall ske så går de inte med på det om inte en skola i östra delen av kyrkbyn bygges i en snar framtid. Detta ultimatum godkändes och det tecknades till protokolls att östra skolan skulle byggas efter att norra skolan hade blivit färdig. Nu var alltså det värsta hindret överståndet.
År 1905 på hösten blev bygdens dröm verklighet. Den 30 juni samma år antogs den första kompetenta läraren till distriktet och skolan vidtog med sin verksamhet den 21 september. Än så länge saknade distriktet skolhus för detta ändamål men detta fick inte hindra den nystartade skolans verksamhet. Man började i en lillstuga hos Rosenstedt och efter några veckor flyttades skolan till en halvfärdig framstuga, som man fått hyra av bondehustrun Ida Nyholm för skolans räkning, och direktionen omvandlade hastigt framstugan till en lärosal. I denna framstuga höll man sedan skola i 3 år. Under denna tid, som skolan arbetade i hyrd lokal, byggdes det första skolhuset på den plats, där vår skola även idag står. Skoltomten köpte Lappfjärds kommun år 1907 den 5 augusti av bonden Henrik Johansson Gullmes i den s.k. Riåkern, dess storlek var 1,5 ha och priset 1800 mk.
Första skolbyggnaden
Det första protokollet som finns bevarat efter skolans brand av den 16 september 1910, talar sitt tydliga språk om vilken olycka, som drabbat den nystartade skolan. Den första paragrafen lyder så här: ”Lappfjärds östra folkskola fick år 1908 en egen ny, ljus och durabel lokal, bestående av tvenne fullt färdiga jämte en halvfärdig lärosal, tambur för eleverna, fyra rums bostad, byggd i vinkel mot lärosalarna, för läraren samt nödiga uthus och bak- och bykstuga, uppbyggd och invigd den 16 november samma år, men klockan 5 e.m. fredagen den 9 september 1910 utbröt vid samma skola en förfärlig eldsvåda, vilken inom ett par timmar lade själva skolbyggnaden, förutom den halvfärdiga lärosalen i aska.”
Denna skolbyggnad hade ritats av byggmästaren Emil Holmström från Kristinestad och uppbyggdes av bonden Johan Jossandt från Lappfjärd. Denna skolbyggnad kostade 17.139 mk att bygga.
Under två års tid hade skolan fått arbeta i en egen lokal, nu står man igen så att säga på bar backe. För att få skolans verksamhet att löpa måste man igen återgå till hyrd lokal. I samma protokoll av den 16.9.1910 finns antecknat att man erhållit hos bondehustrun Ida Nyholm att på nytt få använda hennes framstuga till lärosal för den kommande vintern. Från de andra skolorna i kommunen beslöt direktionen att få låna pulpeter och en svarttavla samt ett bord och en stol från någon gård i närheten av skolan. I denna framstuga inrymdes skolan igen för två år framåt.
Nya skolhuset
Det nya skolhuset som nu måste byggas ritades även av byggmästar Holmström från Kristinestad. Planskisserna till det nya huset huset utarbetades av direktionen med hjälp av kommunalrådet Starke. Enligt Starkes förslag skulle lärarbostaden flyttas till övre våningen, emedan byggnaden härigenom skulle bli billigare. Några av direktionsmedlemmarna var av annan åsikt och ansåg att den gamla ritningen var bra och inte borde ändras. Särskilt vill jag i detta sammanhang nämna att Selim Porander och Viktor Rosenstedt ansågo att en flyttning av lärarbostaden skulle hindra läraren att övervaka eleverna under rasten. Trots hårda dispyter segrade Starkes förslag och skolbyggnaden gavs på entreprenad åt sågägaren Viktor Nylund från Dagsmark, att uppföras för ett pris av 9500 mk. En del av virket till denna byggnad hämtades från gamla skolan i Dagsmark. Den nya skolbyggnaden stod färdig att tagas i bruk på hösten 1912 och den invigdes den 1 oktober. Akten förrättades av pastor Ingman och en talrik allmänhet hade infunnit sig till festligheten. Skolbyggnaden försäkrades nu till 17.000 mk och inventarierna till 2000 mk.
Eleverna
När skolan öppnades den 21 september 1905 inskrevos 28 elever, därav voro 14 flickor och 14 gossar, detta elevantal ökades senare i oktober månad med 3 elever. Många av dessa elever avbröto sin skolgång efter att ha deltagit i skolarbetet under ett års tid och enligt skolans matrikel har 14 av de 31 elever, som inskrevos det första läsåret, erhållit avgångsbetyg. I detta sammanhang kan nämnas att den första eleven som fått sitt namn i skolans matrikel är Hulda Josefina Lillgäls, född den 8 april 1894.
Under dessa 51 år som förlidit har 444 elever, därav 233 gossar och 211 flickor, varit inskrivna i matrikeln. Av dessa elever har många i olika skolor fortsatt att öka sina kunskaper. Tre elever har avlagt studentexamen, 5 har utbildat sig till forsttekniker, 1 till folkskollärare, 3 har genomgått olika jordbruksskolor, 1 har genomgått industriskolan, 1 har utbildats till ingenjör, 2 till klockare, 1 till sjuksköterska och 1 har genomgått handelsskolan. De flesta av skolans elever har dock vid mogen ålder valt fädernas yrke och blivit jordbrukare. Av denna skara elever må här nämnas att 9 stupat i landets senaste krig.
Lärarna
Under skolans femtioåriga verksamhet har följande lärare verkat i distriktet:
Josef Henrik Rosenback, som är skolans första lärare, handhade undervisningen i högre skolan från den 21 september 1905 till den 31 maj 1945. Lärare Rosenback, som under 40 års tid verkat vid denna skola, har här utfört sin mannagärning. Det arbetet, som han i detta distrikt har utfört, kan nog icke överskattas och som ett bevis härför må nämnas Åbygg stråkorkester- och sångkör vilka äro hans verk.
Ragnar Erlund, innehade lärartjänsten vid högre skolan såsom tjänstförrättande lärare under läsåret 1945-46, därefter anställd som ordinarie lärare under läsåren 1946-49.
Fru Alice Teir, skötte undervisningen i högre skolan som tjänstförrättande lärare under läsåret 1949-50.
Kurt Erik Rosengren, anställd som lärare vid högre skolan från 1950.
Tillfälliga vikarier i högre skolan:
Ester Sundholm, 20 oktober 1918 – 20 maj 1919
K.J. Vester, 15 oktober 1919 – 31 januari 1920
Ellen Grannas, 9 februari – 20 maj 1920
Ingbeborg Ingves, under tre dagar i oktober 1935
Åke Knus, 10-25 februari 1936
Artur Rosengren, 9-24 mars 1936
Inom distriktet har följande kompetenta småskollärarinnor verkat:
Anna Eriksson, 1 augusti 1912 – 31 maj 1914
Elin Vadström, 1 augusti 1914 – 31 maj 1917
Hulda Maria Lundell, från 1 augusti 1917
Direktionen
Från de protokoll som finns bevarade efter skolans brand har jag plockat ut följande ordförande, ekonomer och direktionsmedlemmar:
Ordförande
Otto Kronman 1910-1913
Viktor Rosenstedt 1914-1921
Janne Holmberg 1922-1927
Otto Kronman 1928-1943
Emil Rosenstedt 1944-1948
Georg Lindedahl 1949-1956
Ekonomer
Karl Erik Nyholm 1910-1912
Selim Porander 1913-1939
Selim Manngård 1940-1945
Selim Kronman 1946-1948
Gunnar Lång 1949-1953
Kurt Rosengren 1954-1956
Direktionsmedlemmar
Johan Starke, Erik Anders Pärus, Henrik Mitts, Josef Pärus, Niklas Pärus, Emil Lillhannus, Erik Klockars, Gunnar Kronman, Runar Porander, Erik Kvis, Artur Granholm, Torsten Pärus, Hilding Rosenstedt, Ingvar Lillsjö
Fonder
Den 23 januari 1917 grundades den första fonden vid vår skola. Den fick namnet Lappfjärd östra folkskolas skolmaterialfond och grundplåten var 308 mk, som sedan vuxit med ränta till 2580 mk.
Vid direktionsmedlemmen Selim Poranders frånfälle den 21 april 1940 grundade läraren Josef Henrik Rosenback en minnesfond till Selim Poranders minne. Fondens grundplåt var 50 mk och uppgår nu till 38.591 mk. Enligt minnesfondens stadgar kan 80% av räntan användas främst till inköp av sådan skolmaterial, vartill medel eljes icke kan erhållas. Om räntemedlen något år icke behövas till sagda ändamål kunna de användas till premiering av någon framåtsträvande elev. Hittills har räntemedlen ansetts så småa inom denna fond att de icke använts utan lagts till kapitalet.
Detta skulle i stora drag utgöra Lappfjärd östra folkskolas 50-åriga verksamhetsberättelse.